Kalendern visar oktober månad och vi är nu en bra bit in i hösten 2019. Dagarna blir allt mörkare, kyligare och ofta också lite regnigare. Det är perioden ganska mitt emellan sommaren och julen och för många rullar vardagen bara på. Men oktober har också mycket händelserikt att bjuda på! Det handlar både om höstlov för många och inte minst Halloween.
Kanske tog man en snabb visit tillbaka till den redan efterlängtade sommaren och reste iväg under höstlovet, eller så hade man fullt upp med att planera den där Halloweenfesten som skulle bli årets snackis. Oavsett vilket så har Moneezy samlat några ekonominyheter ifrån oktober månad som du kan ta del av. Så att du inte ska behöva känna att du inte riktigt har koll på vad som försiggick på det finansiella planet, medan du var fullt upptagen med att dricka paraplydrinkar eller bättra på det där blodet i mungipan för den kompletta Halloween looken!
Experten om rapporterna: Ställ bankerna mot väggen
Handelsbanken, Swedbank och SEB. Alla tillhör dem Sveriges stora banker. Man är väl medveten om att man själv kan hamna i ekonomiska problem och mindre lycksaliga ekonomiska situationer i olika perioder i livet. Men är det inte ofta så att man går runt och tänker att det inte gäller för Sveriges stora banker? Det är ju dem som ska ha koll på läget, eller hur? Men det är inte alltid guld och gröna skogar för samtliga, utan även bankerna har bättre och sämre perioder.
Det har visat sig att två av tre storbanker redovisar svaga resultat. Bland annat har Handelsbanken meddelat att dem tvingas sänka den årliga kostnadsnivån med ca 1,5 miljarder kronor. Dessutom ska tredje kvartalets resultat ha påverkats av omkostnader i samband med avveckling av kontor och uppsägningar. Det var inte heller med stor marginal som Swedbank uppnådde sitt mål på en avkastning på eget kapital. Anledningen till det är att Swedbank, precis som många andra konkurrenter, har förlorat inflytande på den svenska bolånemarknaden.
Fler och fler banker använder bundna bolåneräntor för att låsa sina kunder under längre tid, något som medför en stark prispress. Därmed mister bankerna stora delar av sina intäkter och får en försämrad ekonomi. Så om man ska förhandla ner sin ränta så är det nu – för nu när det kommer fler nya konkurrenter såsom Danske Bank och SBAB så är bankerna pressade.
Läs hela artikeln och få tips på hur du ska ställa bankerna mot väggen här.
Majoriteten kan räkna med sänkt elpris
Vi har nått en bra bit in i hösten år 2019 nu och det betyder mörkare och kyligare dagar. Fler tända lampor, mysiga hemmakvällar framför en bra film samt varma duschar och bad i överflöd medför också ett lite högre tryck på el-förbruket. Vilket i sin tur kan resultera i lite saftigare elräkningar än under årets varmare månader. Men här kommer lite goda nyheter på den fronten!
Det är nämligen så att fler än hälften av hushållen kan spara flera hundralappar på sina elnätsräkningar under de nästkommande åren. Under en tioårig tidsperiod har nätpriserna stigit med ca 60 procent – därför ändrade regeringen reglerna på området vad gäller hur mycket elnätsföretagen får plocka ut av sina kunder. Baserat på det har Energimarknadsinspektionen efterföljande fattat ett beslut för perioden 2020–2023. I och med detta tvingas landets alla ca 175 elnätsföretag att sänka sina intäkter till ca 166 miljarder kronor. Det svarar till en sänkning med 50–60 miljarder kronor under den treåriga perioden.
Men hur många slantar handlar det egentligen om för kunderna? Det kan man ännu inte svara på då det är för tidigt att säga. Men Vattenfall, Eon och Ellevio som är tre av de stora elnätsföretagen, med ca 60 procent av Sveriges elkunder hos sig, lär tvingas göra kraftiga sänkningar. Deras kunder kan som mest få prissänkningar med uppemot 20–30 procent, vilket svarar till besparing av tusenlappar per år för en som bor i villa. Några som inte är lika förtjusta över det väntade beskedet är självklart elnätsföretagen själva.
Läs artikeln här.
Hur är det egentligen att bli gammal? – Så mycket höjs din pension nästa år
Det råder helt klart delade meningar vad gäller att bli gammal. Några menar att det bara går utför, medan andra njuter till fullo och har the time of their lives. Oavsett om man är pessimisten eller optimisten så är de flesta intresserade i den ekonomiska situationen som pensionär. Hur mycket får man egentligen i pension när tiden är inne för att lägga arbetsskorna på hyllan?
Det har visat sig att landets pensionärer denna gång kan glädjas åt nyheterna. Det är nämligen så att inkomstpensionen kommer att höjas med 2,1 procent nästa år. Vilket svarar till ca 250 kr mer i månaden. Vice ordförande för Pensionärernas riksorganisation (PRO) Jan Andersson är positiv till nyheten: ”Det är en hygglig ökning jämfört med många andra år”. Det har han rätt i med tanke på att det här är den högsta höjningen på två år.
Dock är det inte alla som får lika del av kakan utan för personerna som får garantipension, det handlar om 400 000 personer, så blir det en lite mindre höjning. Anledningen till det är att denna, i motsats till inkomstpensionen som följer löneutvecklingen, speglar prisutvecklingen eftersom den följer prisbasbeloppet. Dessutom är det först i december som pensionärerna får veta den kommande totala ökningen av inkomstgrundad allmän pension. Men ytterligare en glad nyhet är att grundskyddet för de med lägst inkomst kommer att stärkas nästa år. Så samlat sett kan pensionärerna höja sina kaffekoppar runt fikabordet och skåla för lite mer pengar i plånboken!
Läs hela artikeln och se siffror för hur den allmänna pensionen ändras år 2020 här.
Ny undersökning: Unga har dålig koll på privatekonomi – vill lära sig i skolan
För många är det lite av ett mindre trevligt uppvaknande att ”bli vuxen” och ta över rodret över sitt eget liv på riktigt. För i alla fall de flesta har man tidigare kunnat glida lite på en räkmacka när det kommer till allt vad heter ekonomi. Det är ofta något ens föräldrar har ansvarat för. Men det kan komma och bita en senare i livet och en ny undersökning visar att en utav fyra unga vuxna (18–24 år) har dålig koll på sin privatekonomi. Det finns önskemål bland majoriteten om att skolans ekonomiundervisning ska byggas ut för att ge bättre förutsättningar.
Det är Sifo som har gjort undersökningen på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna. Resultatet är oroande menar privatekonomen för Swedbank och Sparbankerna Arturo Arques: ”Det är inte bra. I synnerhet inte med tanke på hur viktigt det är för de unga att träda in i vuxenlivet och kunna skaffa sig en trygg ekonomi”. En god privatekonomi är grunden i mycket och gällande för många situationer som t.ex. att köpa bostad.
Idag är privatekonomi en del av läroplanen i grundskolan men ämnet har inte fått sin egen del som en fristående kurs. Istället är det inbäddat i hem- och konsumentkunskapen i lågstadiet och i samhällskunskapen på högstadiet. Arques menar att denna redan existerande utbildning borde förbättras för en bättre förberedelse.
För att se statistiken och läsa hela artikeln om undersökningen så finns den här.
— från villkoren för ett mikrolån till återbetalning och lösning av tvister;
- urval av de mest optimala låneerbjudandena;
- hjälp med att få pengar med en negativ kredithistoria.
